Var en bra människa

Askonsdag.

Jag börjar redan känna spänningen, det var längesen jag faktisk ägnade tid åt Herren.

En sak måste jag dock få ur mig. Jag har märkt att många människor blir förvånade över att jag är katolik, eftersom jag är väldigt fri och öppen, jag svär ibland, jag drar snuskiga skämt, jag kan slappna av. Ska inte katoliker vara konservativa, och leva nästintill som nunnor och munkar?

Det är ungefär som att säga att alla muslimer är terrorister, eller att alla feminister hatar män (dat comparision). Det jag vill säga är att religion (och alla ideologier för den delen) är ytterst individuella. Jag älskar inte Gud eller Jesus mindre för att jag råkar svära då och då, eller faktiskt vågar släppa loss ibland och vara lite rebellisk. Ett av mina största mål i livet är att vara god mot andra, även om de inte alltid är goda mot mig. För jag älskar känslan av att göra någon annan lycklig, även på de minsta sätt.

Det finns massa människor som är som jag, vill bara sprida glädje, även om de inte är troende. Jag anser att oavsett om man tror på Gud, Allah, tomten whatever, så länge man försöker vara en god människa, följer man samma idé som de flesta troende.

Jag brukar ofta bli förvånad när jag t.ex. delar med mig av clementiner jag köpt på coop eller köper kakor till mina vänner när de fyller år, och alla starka reaktioner jag får. "Åh du är så underbar!", "Önskar att jag också var så snäll!". Tack uppskattas alltid, man ska vara tacksam. Men jag tycker att så små handlingar ska vara mer eller mindre självklara. Vad får man utav att vara självisk egentligen?

Det är inte svårt att vara hjälpsam, eller snäll. Jag tror att det är just det att man är rädd att inte göra rätt, man är rädd att inte göra tillräckligt, och därför avstår man. Men, nu kommer jag säga som så många andra, små handlingar med mycket kärlek betyder tusen gånger mer än allt i världen.

Nu börjar den 40 dagar långa fastan. Alla behöver inte fasta, men jag vill ändå be er om en sak. Försök vara bättre människor. Genom andra växer ni själva som människor. Kärlek är till för att delas, och även den som inget har, har kärlek. Så kom inte och klaga hur dåligt man har det, hur dålig dag man har, hur mycket man avskyr en person etc. Lägg energin på något värd din tid istället.