Diskuterar svenska ungdomar
Hej. Okej, det är en sak jag måste få ur mig. Det är ingen politisk åsikt, det är ingen slutsats av vad några grekiska filosofer gjorde tusentals år innan Kristus. Det är min syn på svenska ungdomar, eller åtminstone de ungdomar jag fått intryck av.
Något jag tycker är underbart är att ungdomar har så mycket åsikter, har vilja att förbättra och vara engagerade. Men jag stör mig något så otroligt att alla verkar tro att de kan bäst, sjuttonåringar som tävlar om att vara mognast, tävlar om att få sin röst hörd, och tar ingen hänsyn till de andra. Tror att de kan bäst för de kan slänga in lite snitsiga ord här och var. Och sedan göra uttalanden om att livserfarenhet är viktigt, och att man egentligen inte kan så mycket. Detta är vad jag kallar för total ambivalens, a.k.a. bullshit. Och det stör mig. Det stör mig att dessa människor övertalar andra att de är så smarta, att de förstått precis allting med vår värld, och att andras åsikter är oacceptabla.
Jag tycker det är komiskt att se, att man diskuterar om andra kulturer där alla inte får tycka eller säga vad de vill, homosexuella begränsas av samhället, barn i skolor hamnar utanför, kvinnor förtrycks, och religion hindrar utvecklingen. Men samtidigt, i det svenska samhället förväntas det av dig att du ska vara för total jämställdhet, ha en kritisk syn på religion, älska HBTQ och leva som att det vore något helt normalt från tidernas början, och leva i världens bästa samhälle. Har tanken slagit att detta utesluter en stor grupp människor. Jag personligen har fått mycket skit för min religion, mina val, och min syn på saker och ting. Detta gör att jag sitter tyst i ett hörn i klassrummet och observerar när de andra gör sig till för att få sitt jäkla A.
Snälla Sverige, säg inte att yttrandefrihet finns, för det gör det inte. Jag blir inte fängslad för mina uttalanden, men jag blir socialt utstött, vänner lämnar mig, rykten sker bakom min rygg.
Kör på med ert skit om ni måste, det bekräftar mer eller mindre min teori. Tack o hej.
Något jag tycker är underbart är att ungdomar har så mycket åsikter, har vilja att förbättra och vara engagerade. Men jag stör mig något så otroligt att alla verkar tro att de kan bäst, sjuttonåringar som tävlar om att vara mognast, tävlar om att få sin röst hörd, och tar ingen hänsyn till de andra. Tror att de kan bäst för de kan slänga in lite snitsiga ord här och var. Och sedan göra uttalanden om att livserfarenhet är viktigt, och att man egentligen inte kan så mycket. Detta är vad jag kallar för total ambivalens, a.k.a. bullshit. Och det stör mig. Det stör mig att dessa människor övertalar andra att de är så smarta, att de förstått precis allting med vår värld, och att andras åsikter är oacceptabla.
Jag tycker det är komiskt att se, att man diskuterar om andra kulturer där alla inte får tycka eller säga vad de vill, homosexuella begränsas av samhället, barn i skolor hamnar utanför, kvinnor förtrycks, och religion hindrar utvecklingen. Men samtidigt, i det svenska samhället förväntas det av dig att du ska vara för total jämställdhet, ha en kritisk syn på religion, älska HBTQ och leva som att det vore något helt normalt från tidernas början, och leva i världens bästa samhälle. Har tanken slagit att detta utesluter en stor grupp människor. Jag personligen har fått mycket skit för min religion, mina val, och min syn på saker och ting. Detta gör att jag sitter tyst i ett hörn i klassrummet och observerar när de andra gör sig till för att få sitt jäkla A.
Snälla Sverige, säg inte att yttrandefrihet finns, för det gör det inte. Jag blir inte fängslad för mina uttalanden, men jag blir socialt utstött, vänner lämnar mig, rykten sker bakom min rygg.
Kör på med ert skit om ni måste, det bekräftar mer eller mindre min teori. Tack o hej.
Otroligt bra skrivet! Stå på dig! Stå upp för det du tror på, men det är inte lätt... Inte heller som vuxen.
SvaraRaderaTack så hemskt mycket, det var något som jag kände att jag behövde få ur mig! Nej det är verkligen inte lätt, och det är heller inte lätt att bara stänga av sina känslor och "inte bry sig" Det är ju klart man bryr sig, man vill ju bara passa in :)
RaderaJag upplever att du i texten låter exakt som de ungdomarna du beskriver, en sjuttonåring som tror att hen kan och vet bäst och att du vet bäst.
SvaraRaderapersonligen tycker jag det är bra med engagerade ungdomar, även om de kan ha lite övertro på sig själv och sin omgivning, det innebär att de gör saker, syns och hörs, vilket också kan bidra till förändringar i samhället. hellre det än att ingen säger eller gör någonting, då blir det ju inga förändringar.
förövrigt har jag inte upplevt att folk pratar bakom din rygg eller egentligen bryr sig särskilt mycket om din tro, ja, det kan bli diskussioner i klassrummet om läraren tar upp något ämne, men det är ju inget som endast händer om tro, det händer ju i nästan alla ämnen då vi har en engagerad klass. Tror inte du behöver ta det så personligt.. vi har bara en klass med väldigt starka åsikter :)
/Veronika