Längesen

Hej bloggen, det var längesen sist. Mycket har ändrats, samtidigt är allt som vanligt. Jag har börjat inse att förändringar är oundvikliga, oavsett hur ont de gör. Det bästa man kan göra är att bara acceptera dem. Lite som Stoikerna tänkte, att logos var så mycket större än dem, och att det var meningslöst att kämpa emot ödet, för att det skulle ske ändå. Man är trots allt bara en liten ynklig människa.

Jag börjar inte bara inse saker om andra, utan även mig själv. Man kan aldrig lita på någon fullt ut här i världen, eftersom alla situationer är olika, och vissa människor är trovärdiga i vissa situationer. Det är så det är. Man kan inte ens lita på sig själv fullt ut. Ändå lever vi, vi är lyckliga, ledsna, glada, sorgsna, fyllda med smärta, kära, sönderslitna...men vi lever. Och det är det som motiverar mig. Att livet bara fortsätter, oavsett vad du går igenom. Du kan spendera hela vakna natten att grubbla och gråta, solen kommer fortfarande gå upp nästa dag. Tiden fortsätter.

Lite filosofiska tankar hade filosofiprov igår, jag hoppas det gick bra!

Meanwhile, nu ska ni få se på mina amatörverk när jag har tråkigt.

And a duck walked up to the lemonade stand, and he said to the man running the stand: HEY! (dumdumdum) Got any...grapes?~